Piloten omfattade 309 elever från sex skolor och pågick under åtta veckor. Den genomfördes som en oberoende studie i samverkan med Enköpings kommun, med validerade mätinstrument (Mathematics Self-Efficacy Scale samt motivationsmått enligt Ryan & Deci). Under perioden genomförde eleverna 13 428 övningsförsök, hade 7 772 AI-interaktioner, slutförde 467 diagnoser och samlade totalt 839 timmar aktiv tid i plattformen.
Den här artikeln sammanfattar de viktigaste resultaten – på motivation, självtillit och elevernas faktiska resultat på nationella provet.
Edda är en handledare – inte en svarsmaskin
Edda är byggd som en sokratisk AI-handledare. Det innebär att den inte bara ger eleven svaret, utan hjälper eleven att tänka vidare genom ledtrådar, frågor, förklaringar och steg-för-steg-stöd. Den pedagogiska modellen bygger på scaffolding: ett tillfälligt stöd som hjälper eleven att klara något som annars hade varit för svårt, så att eleven gradvis blir mer självständig.
Allt innehåll är läroplansstyrt och källgrundat – Edda svarar utifrån ämnets innehåll och inte fritt ur en öppen språkmodell, vilket eliminerar risken för felaktiga svar.
De viktigaste resultaten
Ökad motivation och självtillit. De elever som använde Edda mest ökade både sin motivation och sin tilltro till den egna matematikförmågan. Bland superanvändarna steg motivationen med en stor effekt (Cohen's d = 0,64) och självtilliten tydligt (d = 0,54) efter åtta veckors användning. Båda resultaten höll även efter strikt statistisk korrigering för att vi mätt många faktorer samtidigt (Bonferroni).
Störst effekt hos de elever som behövde mest stöd. Det starkaste resultatet syntes hos elever med lägre tidigare betyg. Bland kämpande superanvändare uppmättes en stor effekt på självtilliten, Cohen's d = 0,85 (n = 25, p = 0,0003). Det pekar på att Edda kan fungera som ett utjämningsverktyg – ett stöd som särskilt hjälper de elever som annars riskerar att fastna.
Tydlig dos-respons. Ju mer eleverna använde Edda, desto större blev den positiva förändringen. De mest aktiva eleverna hade ungefär tio gånger större ökning i självtillit än de minst aktiva (trend p = 0,009). Att effekten växer med användningen är ett av de starkaste tecknen på att det faktiskt är Edda som gör skillnad.
Resultat på nationella provet
En central fråga var förstås: syns något på det riktiga nationella provet? Här ska resultaten läsas med eftertanke – piloten pågick i åtta veckor, en kort tid för att påverka ett prov som vilar på nio års matematik, och den samlade skillnaden mellan alla pilotskolor och tidigare år var inte statistiskt säkerställd. Men mönstret bland de elever och skolor som faktiskt använde Edda är genomgående positivt.
Pilotelever klarade provet oftare än jämförbara elever. I en jämförelse inom samma skolor – pilotelever mot icke-pilotelever – klarade piloteleverna nationella provet oftare i samtliga sex skolor. Sammanvägt motsvarar det en oddskvot på 2,20 (Mantel–Haenszel, p = 0,038). Eftersom pilotklasserna valdes av lärarna ska siffran tolkas försiktigt, men riktningen är entydig: där Edda användes gick det bättre.
Den skola som använde Edda mest fick de tydligaste resultaten. På den skola som integrerade Edda mest i undervisningen steg andelen godkända med 7,2 procentenheter (51,3 % → 58,5 %), andelen elever på C-nivå eller högre mer än fördubblades (5,1 % → 12,3 %) och medelpoängen ökade med 1,19 poäng. Det illustrerar betydelsen av att verktyget används aktivt och med läraren som motor.
Eddas NP-träning förutsåg provresultatet. Eddas inbyggda NP-träning visade en stark koppling till elevernas faktiska resultat (r = 0,48, p = 0,0006). Elever som nådde minst 30 procent rätt på E-nivå i NP-träningen klarade det riktiga provet i 90 procent av fallen, jämfört med 54 procent bland elever under tröskeln. Funktionen blir därför värdefull åt två håll: eleven får träning och återkoppling, medan läraren får ett formativt underlag för att tidigt se vilka elever som behöver mer stöd.
Elever använde Edda frivilligt på fritiden
Ett av de mest talande resultaten var att 55 elever – 18 procent av de aktiva – använde Edda frivilligt utanför skoltid. Söndagen före NP-veckan loggade 21 elever in och genererade 391 AI-interaktioner, utan att någon lärare hade bett dem. Det visar att Edda inte bara användes för att eleverna blev tillsagda, utan för att de själva upplevde att stödet hjälpte dem.
AI som stärker läraren
En viktig slutsats från piloten är att Edda inte ersätter läraren – tvärtom. Där lärare integrerade plattformen tydligt i undervisningen ökade också elevanvändningen, och därmed effekten. Rapporten pekar därför på att strukturerad lärar-onboarding är en avgörande del av en lyckad utrullning. Edda ska ses som ett stöd mellan lärarens insatser: när eleven kör fast hemma, när läraren inte hinner fram direkt, eller när eleven inte vågar räcka upp handen.
Vad visar piloten?
Piloten visar inte att AI ensam löser matematikundervisningens utmaningar. Men den visar att en pedagogiskt utformad AI-handledare kan bidra till mer motivation, mer självtillit och mer individanpassat stöd – och att de elever och skolor som använde Edda mest också presterade bättre på nationella provet.
För EdAider är slutsatsen tydlig: ingen elev ska behöva vara ensam när hen kör fast. Med Edda vill vi ge fler elever tillgång till tryggt, forskningsbaserat och individanpassat stöd – samtidigt som läraren får bättre möjligheter att följa och stötta elevernas lärande.
Underlaget bygger på den oberoende slutrapporten från Edda-piloten i Enköpings kommun, våren 2026. Vill du ta del av hela rapporten eller det underliggande dataunderlaget? Hör av dig till oss på contact@edaider.com.
← Tillbaka till kunskapsbank