EdAider logo
  • Registrera dig

Så skapar vi mer välmående skolor – redan i höst

Jalal NouriJalal Nouri

Forskning har tydligt visat att människor med högt välbefinnande har större sannolikhet att lyckas i livet – och att elever med högt välbefinnande är också de som når högst akademisk prestation. Samtidigt visar forskning och rapporter från Folkhälsomyndigheten att elever i Sverige mår allt sämre, känner sig mer allt mer stressade och uppvisar allt fler psykosomatiska symptom – delvis beroende på betygshets sedan införandet av LGR11. Det är helt klart ett utmanande läge vi befinner oss i, men det finns sätt vi kan lösa detta på.

Nya perspektiv på elevers välmående i skolans värld

Elevers upplevelse av stress och negativt mående har enligt Folkhälsomyndighetens rapport fördubblats de senaste 10 åren. Detta märks som mest hos lågpresterande och högpresterande elever, hos unga med annan kulturell bakgrund samt hos flickor generellt.

Problematiken kring elevers välmående är ingen nyhet för de tusentals lärare, mentorer, elevhälsoteam och skolledare i Sverige som arbetar med frågan. Problematiken har identifierats sedan länge, frågan kring elevers välmående är mer aktuell nu än någonsin, och stora ansträngningar görs av eldsjälar på många håll för att hantera situationen. Det börjar i själva verket ske ett perspektivskifte där man rör sig från en syn på framgångsrikt skolledarskap som associeras med höga resultat till ett perspektiv som också betonar skolledares betydelse för elevers och lärares välmående.

Samtidigt har många i skolverksamheter förstått att det är fel strategi att vänta till dess att en elev försämras i sitt psykiska välbefinnande innan hen hänvisas till rådgivning, kurator, elevhälsoteam eller sjukvård. Likaså är det också ett gammalt sätt att tänka att se arbetet kring välbefinnande enbart ur ett sjukdomsförebyggande perspektiv. Välbefinnande är viktigt i sin egen rätt, och relaterar till att vara kapabel. Ett nytt paradigm är på väg att byggas fram i vilken socialt och emotionellt lärande är fundamentala delar i utbildningen, där elever utrustas med kunskap om och för välbefinnande.

Begränsade arbetssätt och verktyg för välmåendearbete

För att lyckas skapa en välmående skola krävs både förbättrade och helt nya skolpraktiker – inklusive nya eller förstärkta verktyg. I Skolinspektionens rapport kring elevhälsa visar den utförda granskningen att “elevhälsan i de granskade skolorna inte arbetar på ett sätt som fullt ut stödjer eleverna i att utveckla och bibehålla psykisk hälsa, eller i att bemöta och förhindra uppkomst av psykisk ohälsa”. 

I rapporten betonas att elevhälsans förebyggande arbete inte omfattar insatser som skulle kunna stödja elever i att bemöta eller förhindra uppkomst av psykisk ohälsa, eller hälsofrämjande arbete som syftar till att elever utvecklar eller bibehåller psykisk hälsa. 

Rapporten konstaterar också att lärare, mentorer, elevhälsoteam och skolledare sällan arbetar med välmåendefrågan på ett kollegialt och systematiskt sätt; att “skolornas förebyggande och hälsofrämjande arbete mycket sällan har en tydlig strategi och saknar det cykliska, systematiska förlopp som i övrigt präglar skolans utvecklingsarbete.

Rektorns förutsättningar begränsade

Rektorns förutsättningar för att inom skolans verksamhet kunna organisera, och också bedriva, ett gott elevhälsoarbete är därmed begränsade, fortsätter rapporten. En stor anledning till detta är enligt Skolinspektionen att skolor saknar kapacitet att synliggöra elevers och gruppers mående för skolledare, elevhälsoteam, mentorer och lärare. Samt att de saknar förmåga att tidigt identifiera och förebygga för elever i riskzon.

Man har exempelvis påpekat att det i skolans värld endast görs lågfrekventa mätningar av välmåendet, ofta i form av egenframtagna trivselenkäter som elever fyller i någon gång per år. Dessa mätningar är varken effektiva, pålitliga eller standardiserade, och dessutom svåra och tidskrävande att analysera.

Just det faktum att mätningarna görs så pass sällan har kritiserats för låg ekologisk validitet av forskare, däribland av Ong m.fl. (2021) som pekar på behovet av mer högfrekventa mätningar på momentnivå. Forskarna betonar mycket logiskt att mående till stor utsträckning är situationskänsligt och kan skifta snabbt, vilket motiverar en mer högfrekvent mätning för skolor som med kraft vill bygga upp kapacitet att tidigt synliggöra elevers mående och agera snabbt och förebyggande.

Dagens mätningar har stora brister

Ytterligare begränsningar som lyfts i bland annat Skolinspektionens rapport är att enkätfrågor som formuleras mestadels fokuserar på trivsel och trygghet, vilket är en ytterst begränsad operationalisering av välmående, samt att de sällan tas fram med stöd i forskning eller på ett vetenskapligt sätt. Detta medför signifikanta brister i reliabilitet och validitet. Det faktum att frågor som ställs också i hög utsträckning varierar från skola till skola, och ibland inom skolan, omöjliggör jämförelser mellan klasser, skolor och huvudmän. Ytterligare en begränsning i arbetssätt som lyfts i Skolinspektionens rapport är att formulär extremt sällsynt sammanställs eller redovisas på gruppnivå inför planering av elevhälsoinsatser.

I den utförda granskningen fanns enbart en enstaka skola där detta skett; där en skolsköterska meddelat att hon sammanställt resultatet från en enkät för redovisning till elevhälsopersonal, rektor och klassens mentorer. Skolinspektionens slutsats är att avsaknaden av sammanställningar, som är kostsamma att producera manuellt, begränsar möjligheten att “kunna planera eller besluta om generella förebyggande och hälsofrämjande insatser på sätt som svarar mot elevernas behov” (s.28). 

På ett sammanfattande vis beskrivs de generella slutsatserna på följande sätt:

“Även om information om eleverna samlas in, är den oftast begränsad till elevernas kunskapsresultat, psykosociala situation och medicinska status. Eleverna tillfrågas sällan om sitt psykiska välmående i de enkäter skolorna genomför. Vidare sammanställs formulären och samtalen i samband med hälsobesöken mycket sällan för att ligga till grund för förebyggande och hälsofrämjande insatser på en generell nivå. Inte heller bidrar den dagliga kontakten med eleverna, där ohälsa kan signaleras, till systematiskt planerade och genomförda generella elevhälsoinsatser – även om dessa möten naturligtvis kan ha stor betydelse för den enskilda eleven. Detta innebär att det ofta inte finns underlag för att vare sig planera eller genomföra det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet utifrån behov inom det psykiska området.”

Viktiga rekommendationer för skolor

Sammantaget ges följande rekommendationer från forskningen och Skolinspektionens rapport:

  • Skolor behöver arbeta systematiskt med elevers välmående inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet – där lärare, mentorer, elevhälsa och skolledning arbetar gemensamt med frågan
  • Behov av pålitliga, validerade och vetenskapligt framtagna högfrekventa mätningar
  • Dataunderlag och sammanställningar som ger en precis och aktuell beskrivning av elevers och gruppers mående
  • Effektuppföljning: elevhälsoarbetet behöver “följas upp och analyseras i syfte att bedöma i vilken utsträckning insatserna haft effekt på elevernas psykiska status”

EdAider Wellbeing – det moderna sättet att arbeta med elevhälsa

Det är mot ovanstående forskningsbakgrund och rekommendationer – och med en vetenskaplig och användarcentrerad metod – som vi har utvecklat EdAider Wellbeing för svenska skolor: En digital tjänst som kraftfullt stärker skolors kapacitet att effektivt, systematiskt och datadrivet förstå och förbättra elevernas välmående och hälsa.

I korthet fungerar EdAider Wellbeing så här:

1. Frekvent screening av måendet: Elevernas mående kartläggs på veckovis basis genom anpassade frågor, som är utvecklade utifrån etablerad forskning inom elevhälsa. 

2. Insikter och analyser: Datan presenteras på skol, klass- och elevnivå och ger skolans personal ett helt nytt perspektiv på elevernas mående, både just nu och över tid. 

3. Agera och fördela resurser: EdAiders underlag och automatiska rekommendationer hjälper skolan att agera i tid och fokusera på rätt saker i elevhälsoarbetet.

En av de viktigaste prioriteringarna inom den svenska skolan framöver måste vara att förbättra välmåendet bland eleverna. Då får vi även bättre resultat, på alla plan. Sättet att lyckas med detta är, enligt oss på EdAider, att lyssna på forskning och arbeta tillsammans – på nya, moderna sätt.

Kom igång snabbt och säkert redan i höst

EdAider Wellbeing är GDPR-säker, med datalagring i Sverige, och din skola kommer igång på bara några få minuter. Redan nu under höstterminen kan din skola prova detta moderna sätt att arbeta med elevhälsan.

Läs gärna mer och lämna din intresseanmälan på edaider.com/valmaende. Där kan du även se vad andra skolledare tycker om tjänsten. Kontakta oss gärna på contact@edaider.com vid frågor.

EdAider Wellbeing dashboard

  • Dela
  • Twitter
  • Facebook
  • LinkedIn

Följ EdAiders nyhetsbrev!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nya bloggposter, gästkrönikor och nyheter från skolvärlden direkt i din inkorg – en gång per månad.

Placeholder status som bara är till för att ta upp två rader, den behöver vara lite längre, perfekt.